UmeåMolnigt

Umeå Tidning

För långsam sänkning av växthusgaser

I fjol minskade Sveriges utsläpp av växthusgaser med 1,4 procent, vilket är för långsam sänkning för att riksdagens klimatmål ska uppfyllas. Det visar ny preliminär statistik från Naturvårdsverket.

Nyheter · Publicerad 07:12, 13 jun 2018

Under 2017 släpptes det ut 52,2 miljoner ton växthusgaser, enligt den preliminära statistik som Naturvårdsverket presenterade nyligen. Den slutgiltiga utsläppsstatistiken, som används för att följa upp klimatmålen, kommer i december. Men de preliminära siffrorna visar att Sverige inte klarar att nå klimatmålet om nettonollutsläpp år 2045. För att klara det krävs en minskningstakt på 5–8 procent per år.

– Resultaten visar att Sverige behöver ta ett gemensamt ansvar för att snabbt minska utsläppen säger Anna-Karin Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet, i ett pressmeddelande.

När det gäller utsläppen så står industrin och inrikes-
transporter för ungefär en tredjedel var. I Naturvårdsverkets årsstatistik räknas varken vår konsumtion eller utrikes transporter med flyg och sjöfart med. Det går dock att se hur mycket svenskar flyger internationellt i annan statistik som Naturvårdsverket tar fram. Den tillgängliga statistiken nu är från 2014 och den visar att i snitt var medelsvenskens utsläpp från utlandsflyg är sju gånger mer än det globala genomsnittet. I augusti väntas nya siffror från svenskarnas tre senaste års internationella flygresor.

Jon Moen, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, har forskat om markanvändning i norr under en längre tid. Redan i slutet på 1980-talet skrev han om klimatförändringar.

– I forskarvärlden har det varit klart i åtminstone 25 år vilken riktning klimatförändringarna har, men sedan har det funnits olika beräkningar gällande hur fort de sker, säger han.

Hur ser du på att vi inte lyckas med en större sänkning av växthusgaserna?

– Det är en jättestor fråga, som saknar snabba och lätta svar. Det finns ett klimatpolitiskt ramverk som hela riksdagen förutom SD antagit. Men själva klimatlagen började inte gälla förrän 1 januari i år. Å andra sidan har vi känt till situationen länge, men inte lyckats göra tillräckligt starka incitament för att utsläppen ska minska snabbare. Ju längre man drar på det desto svårare blir det.

Anledningen till att det inte har förändrats – trots kunskapen – tror han beror på starka intressen i samhället. Han nämner klimatskadliga subventioneringar som exempel.

– Fortfarande subventioneras fossila bränslen i stället för att det läggs på förnybar energi. Det måste finnas starka krafter för att det ska behållas på olika sätt.

Jon Moen menar att det måste till en förändring på flera nivåer: Samhället i stort, näringslivet och på individuellt plan.

– Det saknas en bred plattform att arbeta på alla nivåer, men det är väl vad det klimatpolitiska ramverket egentligen ska åstadkomma.

Han understryker att det gäller att vara uppmärksam med statistik. Just i det här fallet så avser siffrorna enbart inrikes utsläpp av växthusgaser.

– För klimatets skull spelar det inte någon roll om utsläppen sker utanför eller innanför Sveriges gränser. Verkligheten är dystrare än vad rapporten visar.

Att klimatet är på väg att ändras är klart, enligt Jon Moen.

– Det spelar inte någon roll att vi tvärslutar släppar ut växthusgaser eftersom vi redan har laddat systemet med det.

Han konstaterar att vi dock bor i en relativt bra del av världen, men att förändringar i andra länder ändå kommer få vidsträckta konsekvenser.

– Vattenbrist, problem med matförsörjning. Förr eller senare kommer folk att reagera på det.

Något som han tycker är viktigt att poängtera är tidsaspekten när det gäller utsläpp.

– Ju längre vi väntar desto svårare kommer omställningen att bli. Det är viktigt att förstå. Även om målet är satt till 2045 så kan vi inte vänta tio år för då måste omställningen ske i högre takt. Men vi kan inte bara se till utsläppen här, vi måste se våra utsläpp utanför Sverige, vår egen konsumtion. Klimatet bryr sig inte om gränser.

Klimatet bryr sig inte om gränser

Jon Moen

Det klimatpolitiska ramverket

Det består av tre delar: Klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.

Klimatlag: Den trädde i kraft den 1 januari 2018.
Den innebär att regeringen varje år ska presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och att den var fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan, som bland annat ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

Klimatmål: Senast år 2015 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därefter ska negativa utsläpp uppnås, vilket innebär att utsläppen ska vara mindre än exempelvis den mängd koldioxid som tas upp av naturen som en del av kretsloppet.

Klimatpolitiskt råd: Den ska utvärdera hur politiken som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.

Källa: Regeringen.se