Genusforskningen i Umeå fyller 30 år

I år firar den genusvetenskapliga forskningen 30 år på Umeå universitet.
– Genusvetenskapen är jätteviktig, annars finns det risk att vissa frågor glöms bort, säger Ann Öhman, vetenskaplig ledare på Umeå centrum för genusstudier.


Genusvetenskap handlar kortfattat om att belysa kön som social och kulturell konstruktion och vilken roll det spelar i samhället. Vid Umeå universitet bedrivs genusforskning numera vid alla fyra fakulteter: Den humanistiska, medicinska, samhällsvetenskapliga samt teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Upprinnelsen till det var att forskningsenheten Kvinnovetenskapligt forum bildades år 1987.
– I början var det några enstaka, aktiva personer inom lärarkåren som framförde kritik mot att kvinnor ofta glömdes bort inom forskningen. Umeå universitet har ju historiskt kallats för »det röda universitetet«, i det fanns en grogrund för att diskutera frågorna. Men de fick kämpa för att det skulle satsas pengar på genusforskningen, berättar Ann Öhman, vetenskaplig ledare vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
Kvinnovetenskapligt forum var en liten enhet. Forskningen där handlade till exempel om kvinnors arbete – både betalt och obetalt, vilket inte varit i fokus i vanlig arbetslivsforskning tidigare.

År 2008 bildades UCGS, som har till uppdrag att sprida genusvetenskaplig kompetens över hela universitetet. De flesta forskare som är knutna till UCGS har andra huvudämnen som de integrerar genusvetenskap i. Att genusvetenskap har en central roll på Umeå universitet är jätteviktigt, menar Ann Öhman.
– Annars finns det risk att vissa frågor glöms bort, som exempelvis kön, diskriminering och privilegier; förhållanden som skapar ojämlika maktord-
ningar i samhället. Det betyder att genusvetenskap inte bara handlar om att studera kvinnor och män, utan också andra maktord-
ningar i samhället såsom etnicitet, social klass och ålder. Traditionell forskning har tidigare ofta förbisett de här frågorna.
Snart tio år efter tillkomsten anser Öhman att UCGS spelar en betydelsefull roll i såväl den akademiska världen som i lokalsamhället. Ett av centrumets mål är att samverka med myndigheter, kulturinstitutioner och företag för att öka kunskapen och medvetenheten om genus och jämställdhet.
– Det är inte vi forskare som skapar jämställdhet, men jämställdhetsarbetet ute i samhället blir sämre om man inte tar tillvara den kunskap som vi bidrar med.

Det är dock inte alla som är positivt inställda till genusforskning och -studier. Det förekommer hot och trakasserier mot personer som jobbar på UCGS.
– Ändå är det mycket lättare att prata om det här nu än vad det var på 90-talet, då det var ett stort ifrågasättande. Man kan undra varför genus är så provocerande. Jag tror det dels handlar om att man granskar maktordningar, dels att det finns gamla föreställningar om att vi ska ha olika roller beroende på vilket kön vi har. Det är politiskt heta frågor.

På tal om politik så var den ursprungliga kvinnovetenskapliga forskningen politisk. Hur politisk är dagens genusvetenskapliga forskning?
– Den är fortfarande väldigt politiskt. Även om alla inte längre är aktivister så pratar vi om makt och vill ha en förändring. Jag har svårt att tänka att den inte ska ha politiska implikationer. Mitt eget forskningsfält om mäns våld mot kvinnor är till exempel väldigt svårt att inte ha en politisk ambition med.

Hur ser framtiden ut för genusvetenskapen vid Umeå universitet?
– Det kommer nya generationer av genusforskare och det sprids inom olika akademiska ämnen, så jag är inte orolig att det ska stagnera. Det finns alltid nya perspektiv att lyfta upp.
Anna Bergman
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.