Kunskap om skadade underliv ska öka

Kvinnor drabbas i stor utsträckning av bristningar i underlivet vid förlossningar. För förstföderskor är det mer en regel än ett undantag.
Nu ska kunskapsnivån höjas – i höst anordnas en utbildning för all förlossningspersonal i länet.


Varje år drabbas omkring 80 procent av kvinnor som föder barn av en förlossningsskada av varierande omfattning. Skadorna är indelade i en skala från grad 1 till grad 4, där grad 4 är den mest omfattande. Under år 2016 drabbades 3,7 procent av kvinnorna på förlossningsavdelningen i Umeå av en skada som är av den svårare graden. För att motverka bristningar håller vården bland annat koll på barnets storlek. Eftersom det är i förlossningens slutskede som bristningarna sker så läggs stor vikt vid att det ska förlöpa på bästa sätt.
– Det handlar mycket om stöd och kommunikation med kvinnan. Det gäller att ha bra kontakt med kvinnan de sista krystvärkarna så man inte krystar för forcerat. Det handlar om ett teamarbete, säger Maria Andersson, barnmorska och koordinator vid förlossningen i Umeå.

Hon och Maria Lindqvist, som är barnmorska, medicine doktor och verksamhetsutvecklare på förlossningsavdelningen i Umeå, berättar att det skett en positiv förändring de senaste fyra åren. Exempel på det är att det sker ett större kunskapsutbyte kontinuerligt, de strävar bland annat alltid efter att vara två barnmorskor i slutskedet på förlossningar.
– Det innebär två par ögon och två par händer till som kan hålla perinealskyddet, lära av varandra och ge tips och råd, säger Maria Andersson.
Perinealskyddet är ett förebyggande handgrepp som barnmorskor använder i förlossningens slutskede.
– Det har vi gjort i alla tider. Ingen vill att en kvinna ska gå sönder. Det ska vara friska kvinnor, friska barn och hela underliv, säger Maria Andersson.
Hon tillägger att de tyvärr aldrig kan få ned antalet bristningar till noll eftersom kvinnor har olika vävnader och att det är olika storlekar på barnen. Däremot finns det mycket mer att lära på området menar de båda. I höstas gick de med i ett nationellt nätverk för barnmorskor där fokus ligger på att få ner antalet bäckenbottenskador. Det är en möjlighet för erfarenhetsutbyte och målet är att alla kliniker som deltar ska ha ett program som ska förhindra bäckenbottensskador. Dessutom ska samtliga kliniker ingå i bristningsregistret.
Till hösten kommer all personal vid förlossningsavdelningarna i länet att delta i en utbildning om att förstå varför skador uppstår, samt att lära sig att upptäcka och behandla dem.
– Det handlar bland annat om en certifiering av suturering. De flesta har goda grundkunskaper, men det finns fortfarande mycket att lära om att upptäcka skador och sy, säger Maria Lindqvist.
Enligt nya rekommendationer ska kvinnan informeras om varför undersökningen ska göras efter förlossningen och hon ska även erbjudas tillräcklig bedövning. I Umeå bedövas inte kvinnor per automatik, utan vid behov.
– Självklart ska man informera kvinnan om syftet för undersökningen och utifrån den bedömningen erbjuda lämplig smärtlindring. Man har ofta haft ont länge under förlossningsarbetet. Ska hon dessutom sys ska hon inte känna sticket av nålen, däremot går inte beröringen att bedöva bort, säger Maria Andersson.
Kvinnor som drabbas av en mer omfattande förlossningsskada får träffa en läkare innan hemgång. Tre månader senare sker en uppföljning med läkare på specialistmödravården, men dessförinnan träffar hon en barnmorska där allmänt mående diskuteras. Det är också ett tillfälle att ta upp eventuella frågor kring underlivet, berättar barnmorskorna.
Är det något som en kvinna med förlossningsskada ska vara extra uppmärksam på själv?
– Det är väldigt individuellt beroende på grad av bristning. Initialt främst feber och andra infektionstecken, men om man efter en längre tid fortfarande besväras av sin förlossningsskada bör man söka vård, säger Maria Lindqvist.
Elisabeth Glaas
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.