I stallet möts olika kulturer

I höst har Umeå ryttarförening startat projektet Integration i stallet, för att få tjejer från andra kulturer att intressera sig för ridsport.
– Jag hoppas att det här är början på något som får betydelse för de här flickorna, säger Anette Olofsson som är initiativtagare till projektet. 

Fyra tjejer från Ålidhemsskolans förberedelseklass skyndar in i stallet. Genast uppstår en diskussion om vem som ska ta hand om vilken häst.
– Jag vill ha Tara! framhärdar Naimo Ismail, men får efter en kortare förhandling med Fadumo Mahamed ponnyn Lucia istället.
Hon verkar lika nöjd över det.
När alla tilldelats varsin häst hämtar de borstar och hovkratsar för att sedan börja göra rent hästarna.
Totalt är det tio tjejer från Ålidhemsskolan, Ersängsskolan och Hedlundaskolan som deltar i projektet Integration i stallet. Vid tio tillfällen den här terminen vistas de på Umeå ryttarförenings anläggning Hippologum för att umgås med hästarna och lära sig grundläggande skötsel av djuren.
– Det är väldigt basic med hästkontakt och säkerhetstänk. Nästan ingen av de här tjejerna har tidigare haft kontakt med hästar, berättar Anna Nenzén, som är fritidsledare vid Umeå ryttarförening och har hand om projektet.

Tanken bakom projektet är att Umeå ryttarförening vill få fler utlandsfödda unga, som nyligen anlänt till Sverige, att känna sig välkomna till och hemma i stallmiljö. Initativtagaren Anette Olofsson har länge tänkt att ridsporten i Sverige generellt borde bli bättre på att bjuda in framför allt flickor från andra kulturer. När så Västerbottens idrottsförbund och Sisu tidigare i år utlyste extra projektpengar för just idrott som integrationsmedel ansökte Anette om det för att kunna förverkliga sin idé.
– Vår tanke ända från början är att det här inte bara ska bli ett projekt. Det är lätt att det bara är en eldsjäl som går in i ett tio veckors-projekt och när det sedan är över har man inte åstadkommit så mycket. Vi tror att det tar mer tid och det var nog därför vi fick de här pengarna.
Umeå ryttarförening har erhållit sammanlagt 75 000 kronor i bidrag för Integration i stallet. Förutom Västerbottens idrottsförbund och Sisu har Umeå kommun och Röda korset gått in med pengar i projektet. Bidragen kommer användas till att starta två grupper, som får vistas i stallet under två terminer vardera. Under andra terminen slussas de nyanlända tjejerna ihop med föreningens skötargrupp, som kommer agera faddrar i stallet. Även då ligger fokus på att ta hand om hästarna.
– Tanken har mycket varit att de ska få pyssla med hästarna, hitta kompisar, få språkträning och ha roligt tillsammans. Att få krama om en häst är inte så dumt. När de sedan får en fadder i skötargruppen kanske de tar sig till stallet termin tre för att rida, säger Anette.

Inne i stallet borstar Naimo Ismail hästen Tara noggrant. Vid nästa träff ska de ha ett så kallat ryktrally – där den som lyckats få sin häst renast vinner – och Anna Nenzén har sagt att det är bra om de övar extra mycket inför det den här gången.
– Det är roligt att borsta hästarna. De är snälla, de skriker inte, säger Naimo.
Hon har aldrig ridit tidigare, men längtar till sista träffen den här terminen då de ska få testa att sitta upp till häst.
– Jag kan inte rida, men jag vill. Jag ska börja rida sen, säger hon.
I spiltan mitt emot står Reem Tesfai och ska kratsa hovarna på hästen Snowflake. Hon är lite tveksam till att gå nära det stora djuret, så Emma Östberg som är med och instruerar får rycka in.
– Om du vill ha lite plats brukar jag göra såhär, säger hon och puttar hästen lite lätt så att den tar ett steg åt sidan.
Sedan kan Reem börja rensa hovarna.
– Stallet är en unik miljö för tjejer att vistas i. Man får skit under naglarna, skinn på näsan och lär sig ta i. Det är fostrande att lära sig basa över djur på 500 kilo, säger Emma.
Anette Olofsson anser också att stallmiljön är en frizon för många tjejer och att det finns många aspekter som gör det till en bra mötesplats för personer från olika kulturer.
– Alla miljöer där man har något gemensamt intresse att pyssla med är bra för att vi ska hitta varandra. Vi svenskar är så försiktiga när det gäller att möta andra, men om man är på en sådan här plats och får ha kul tillsammans brukar det gå bra. Jag hoppas att det här är början på något som får betydelse för de här flickorna och att stallen ska bli mer fyllda med ungdomar från världens alla hörn, säger Anette.
Anna Bergman
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.