Hjärnan sitter på svaren om social ångest

Social ångest är ett av de vanligaste problemen som människor kan drabbas av. Det handlar om stark rädsla för att exempelvis tala inför grupp eller på andra sätt stå i centrum för uppmärksamheten. Man kan också känna sig orolig för att umgås med folk man inte känner, gå på fester eller gå in i fikarummet på jobbet. De flesta människor upplever givetvis delar av detta till och från, men för en person med socialt ångestsyndrom har detta blivit ett hinder i livet.

Ungefär 10–15 procent av Sveriges befolkning lider av social ångest, något som tidigare benämndes som social fobi. Kognitiv beteendeterapi via internet har visat sig ha bra effekt – ångesten mildras och delar av hjärnan förändras synbart.
Men för att ytterligare förbättra behandlingen av social ångest pågår nu en studie där hjärnavbildning och genetik ska hjälpa forskarna att förstå vilka mekanismer som ligger bakom förbättringen. Intresset för att delta i studien har varit stort och 50 västerbottningar genomgår nu programmet.
– Social ångest kan leda till att man väljer bort aktiviteter, utbildningar och jobb trots att man egentligen vill och är kvalificerad. Det kan också få effekter för hur man umgås med andra och kan vara ett hinder för att träffa en partner. Går man ständigt runt med den här vaksamheten i sociala situationer får det tydliga effekter på hur man tvingas leva. Det kan också utvecklas till en depressioner, säger doktoranden och psykologen Kristoffer NT Månsson, som leder studien.

Studien drog i gång i november och är ett samarbete mellan flera stora svenska universitet, däribland Umeå universitet. Själva magnetkameraundersökningen sker på Umeå center for functional brain imaging (UFBI) på Norrlands universitetssjukhus. Den grupp Västerbottningar som ingår i den aktuella studien har bedömts lida av social ångest och med hjälp av kameran fotograferas deras hjärnor. Detta sker vid fyra separata tillfällen för att se utvecklingen hos deltagarna, som samtidigt genomgår en nio veckor lång nätbaserad KBT där de har kontakt med psykolog. I behandlingen får de bland annat uppgifter som går ut på att utsätta sig för just de situationer som upplevs som obehagliga. På UFBI får de även öva på att tala inför publik.
– De som lider av social fobi och talängslan tänker mycket på vad andra ska tänka eller tycka. I en KBT ska man bland annat träna på att göra fel för att ta reda på mer om vad som händer när man gör något som är lite tokigt. Träning är väldigt viktigt, säger Kristoffer NT Månsson.

Forskarna vill även se hur hjärnan behandlar känslomässig information och med hjälp av magnetkameran undersöker de aktiviteten i hjärnan under vila, när deltagarna läser information och när de tittar på olika ansiktsbilder.
– Vi är särskilt intresserade av att förstå hur hjärnans känsloområden reagerar, vilka områden som processar rädslor. Uppgifterna som deltagarna får gör att rädslonätverken i hjärnan aktiveras och vi vill se när dessa nätverk förändras under behandlingen, förklarar Månsson, som också är verksam vid Linköpings universitet och öppenvårdspsykiatrin i Stockholm.
En slutsats som han kunnat dra utifrån en tidigare, likartad studie gjord i Umeå är att strukturella förändringar på hjärnan tycks vara kvarstående efter internet-baserad.
– Hjärnan är plastisk. När jag tränar mina muskler så växer de. Tränar jag hjärnan på olika sätt så omformas den också. Detsamma verkar gälla vårt känslomässiga liv och för den som lider av social ångest.
Även om den här typen av KBT via internet har visat sig ha god effekt, så finns det ingen behandling där alla blir hjälpta. Vissa svarar inte lika bra på behandling och varför det är så är ytterligare en gåta som forskningsprojektet söker svar på.
– Vi behöver förstå vilka personer som blir bättre av behandling. Det kanske är någonting i hjärnan som kan tala om för oss om det är sannolikt att en individ kommer att bli bra eller tvärt om. Kanske vi inte behöver prova olika behandlingar om vi från början vet lite mer, säger Kristoffer Månsson.

Han är övertygad om att hjärnavbildning kommer att bli ett viktigt komplement för psykologer och psykiatriker i framtiden. Om man på förhand har mer kunskap om en specifik persons chanser att tillgodogöra sig en viss typ av behandling skulle det kunna bidra till att individanpassa vården. Det handlar om att förutspå resultatet helt enkelt.
– Vi behöver veta mer om hjärnans reaktioner och struktur och kombinera subjektiva bedömningar med mer objektiva mått.
Förutom hjärnavbildning i kombination med KBT ingår även blodprovstagning i den studie som nu pågår. Blodet samlas in på Kliniskt forskningscentrum i Umeå för att senare analyseras på Karolinska institutet, där man ska titta på om det finns fler biologiska processer som styr hur en person med social ångest reagerar. En sak som forskarna är särskilt intresserade av att undersöka är om cellers åldrande kan bidra till förståelsen av social ångest.

Den delen av studien som involverar deltagarna i Västerbotten avslutas nu i april och även om det inte går att avläsa några resultat ännu, så har flera uppgett att de blivit mycket bättre tack vare internet-KBT.
– Just nu har vi bara anekdotiska fynd. De berättar vad de upplevt och hur det funkat. Om de sedan har kvar sin diagnos eller inte och hur mycket de har förändrats är upp till oberoende läkare eller psykologer utanför studien att avgöra, säger Kristoffer NT Månsson.
Sara Lundvall
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.