Vikander lyser allra starkast

Recensioner på biofilmerna "The Danish Girl", "Point Break" och "Creed" som har premiär under fredagen.
Bio
The Danish Girl
Regi: Tom Hooper
I rollerna: Alica Vikander, Eddie Redmayne, Amber Heard m fl.
Betygsfglar3

Den danske konstnären Lili Elbe anses vara den första personen i världen som genomgick en könskorrigering. Tom Hoopers flerfaldigt Oscarnominerade drama är löst baserad på denne pionjärs liv och tar sin början i mitten av 1920-talet när hon gick under namnet Einar Wegener och för första gången iförd kvinnokläder målades av sin fru Gerda Wegener. Kort därefter föds Lili Elbe när det äkta paret klär ut Einar till en fest för skojs skull. Men det står snabbt klart att Lili är så mycket mer än en utklädnad.
Eddie Redmayne imponerar i rollen som Lili Elbe. Men det är svenska Alicia Vikander i rollen som Gerda som är filmens stora behållning. Hon har välförtjänt blivit Oscarsnominerad men frågan är om det inte borde ha varit för Bästa huvudroll och inte biroll. Hon får spela ut hela registret när hon kärleksfullt stöttar sin älskade och får uppleva en topp i hennes egen målarkarriär tack vara porträtten av Lili. Men samtidigt är hon förtvivlad och har svårt att hantera det faktum att mannen som hon gifte sig med håller på att gå förlorad. Vikander är den starkast lysande stjärnan i vad som jag bäst kan beskriva som ett triangeldrama mellan Gerda, Lili och Einar. Filmen är även väldigt snyggt gjord med sitt smakfulla foto och sina vackra miljöer. Men i skuggan av de starka skådespelarinsatserna så haltar själva historien om Lilis förvandling. Den har blivit lite styvmoderligt behandlad, den känns framstressad och engagerar inte som den borde. Den känns inte lika viktig som den är i verkligheten är och då kommer man lite till korta trots lysande skådespelarinsatser.
Daniel Brännlund

Bio
Point Break
Regi: Ericson Core
I rollerna: Luke Bracey, Edgar Ramirez, Matias Varela m fl.
Betygsfglar1

Det verkar inte finnas några regler när det kommer till nyinspelningar. Men en regel borde vara att filmer som är mer kult än bra borde låtas bli. För det är dömt att misslyckas. Jag älskar Kathryn Biglows "Point Break" från 1991. Men den är mer kult än bra på riktigt. Den lyckas träffa rätt trots sina brister. Den har en x-faktor. Att fånga den känslan två gånger om med mer eller mindre samma källmaterial? Omöjligt. Visst, storyn skiljer sig en del. Johnny Utah är här en före detta extremsportare när han drar på sig FBI-kostymen och rånarligan med Bodhi i spetsen som Utah ska infiltrera ägnar sig inte bara åt surfing och fallskärmshopp utan allt som världen av extremsport har att erbjuda. Målet med deras olagligheter är även otroligt mycket flummigare än i originalet. Men mycket känns igen. Till exempel den klassiska scenen när Utah inte kan förmå sig att skjuta Bodhi och istället skriker och skjuter upp i luften. Den är med. Och den är supertöntig. Precis ingenting som originalet kom undan med fungerar här, inklusive de överspelande skådespelarna. 1991 funkade det ändå. Här är det olidligt och manuset är så dåligt skrivet att det är direkt provocerande. Smaka på den här repliken: "Om ett träd faller i skogen och ingen lägger upp det på youtube, har det då hänt?". Nej, "Point Break" år 2016 är en usel röra och det kan inte några snygga stuntscener göra någonting åt.
Daniel Brännlund

Bio
Creed
Regi: Ryan Coogler
I rollerna: Michael B. Jordan, Sylvester Stallone, Tessa Thompson m fl.
Betygsfglar3

Filmvärlden verkar inte få nog av Rocky Balboa. "Creed" är den sjunde filmen i ordningen även om den räknas som en spin off. Sylvester Stallone lyckades väl med den sjätte "Rocky"-filmen där hans åldrande hjälte blivit älskvärd mysgubbe. Här reduceras dock Rocky till en biroll då fokus ligger på Adonis Creed, son till Rockys forne kombattant och vän Apollo, som spelas av stjärnskottet Michael B. Jordan. Efter många om och men blir Rocky Adonis tränare när han likt den första Rocky-filmen får en oväntad chans på världsmästartiteln. Storymässigt är "Creed" verkligen ingenting nytt under solen. Det verkar vara svårt att göra en boxningsfilm av nytt recept. Likt fjolårets "Soutpaw" med Jake Gyllenhaal kan man förutsägbart sitta och bocka av alla hållpunkter i storyn. Absolut ingenting överraskar. Det finns dock vissa saker som ändå gör "Creed" till en helt okej film. Dels är skådespelet bra, framförallt gamle Stallone som faktiskt har en liten Oscarchans för sin biroll. Men filmens största förtjänst är regin av unge supertalangen Ryan Coogler som tidigare gjort suveräna "Fruitvale Station". Han ger den förutsägbara storyn liv genom att tona ner och göra karaktärerna till verkliga människor och han greppar tag om åskådaren med flinkt kameraarbete. Själva boxningsscenerna, där en match är filmad i en anda tagning, imponerar stort. Utan honom hade den här filmen snabbt fallit i glömska. Utan honom hade inte Stallone glänst som han gör. Ryan Coogler gör "Creed" bra.
Daniel Brännlund
creed michael b jordan sylvester stallone 4