Att bara förstå allt man inte förstår

Livstilskrönika i Umeå tidning vecka 16.

Jag minns vår bokhylla i huset där jag växte upp. Den var så full med böcker, så fulla med blad, så fulla med text. Och jag minns att jag som icke läskunnig gärna bläddrade i de där böckernas blad och kände det lite som en övning inför framtiden. Det var som att inte vara simkunnig men doppa tårna i havet eller undersöka dess djup genom att kasta en sten i vattnet och se den dala mot botten.
Det fanns så många olika sorters böcker. Tjocka och tunna, tunga och lätta. Med bilder i och utan. Flortunna blad eller styva. Vällästa böcker med spår av människor som begagnat dem, fettfläckar, kaffe, eller hjälp, tänk om det är blod! Ett grässtrå eller en tussilago fast mellan sidorna. Ett foto, en bussbiljett som bokmärke, eller vanliga hundöron.
Men det sorgligaste var den oanvända. Böcker som sorgligt nog aldrig tycktes ha intresserat någon och nästan lät som ett gnisslade osmort gångjärn när man bände isär sidorna som voro det käftar på ett ostron. Böcker kunde också dofta så olika.

Jag minns också sedan, när jag knäckt den där läskoden och orden öppnade sig, meningar fick innebörd, sidorna budskap. Jag kunde läsa böcker, men förstod ändå inte allt. Nej långt ifrån allt. Nästan inget förstod jag ju på djupet. Så många svåra ord. Så många erfarenheter jag aldrig gjort och så få referenser. Och det fanns ju så svåra och konstiga böcker där inte ens titeln var begriplig. Samtidigt just detta - som kittlade fantasin så härligt - att det fanns så mycket man inte förstod - ännu. För i allt detta djup såg jag ett glimmande hopp inför framtiden. En dag skulle jag vara både simkunnig och ha tillgång till cyklop och dykutrusning. En dag skulle jag säkert förstå alla böcker också.
Jag insåg ju snart att jag hade fel. Att böckernas värd är som en oändlig ocean. Ju mer jag läser desto mer lär jag mig om allt jag inte kan.

På lördag den 23 april firas världsbokdagen. För oss som bor i ett land med tillgång till bibliotek är det en ganska okomplicerad dag att fira. Det gäller bara att bestämma sig för vilken bok i hyllan man ska börja ta sig an. Och därefter försonas med insikten om havets djup. Alla böcker man inte hinner läsa och allt i välden man aldrig någonsin kommer att hinna förstå.
Anna Sundström Lindmark
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.