inte direkt något som är värt att skriva en krönika om

inledare i Umeå tidning vecka 49.

När jag skulle göra en snabb research inför den här texten så kom jag in på en webbartikel med rubriken ”8 tecken på att du sover för lite”. Och ja, den här texten kommer att handla om sömn och små, små barn. I alla fall är det tänkt så i skrivandes stund men den kan lika gärna komma att handla om något annat. Visste ni förresten att hindra någon från att sova är en väl använd tortyrmetod? Det är nämligen så att tydligen är korttidsminnet och koncentrationsförmågan är det första som ryker när sömnen inte blir som man tänkt. Och med tanke på att jag just nu varken kommer ihåg vad de andra sex punkterna var eller att jag inte orkade läsa samtliga kanske kan vara ett bevis på att jag är drabbad.

Enligt psykologen Anna Birbrajer vid mödra- och barnhälsovården i Göteborg så drabbas i stort sett alla nyblivna föräldrar av sömnbrist och det är individuellt hur bra man klarar av det. Enligt Birbrajer kan det till och med bli svårt att orka ta sig igenom en artikel i tidningen. Förstå då hur tungt det är att skriva artikeln …

Nu ska kanske inte gå till överdrift. Det inte så farligt. Vårt nyförvärv är lite över två månader nu och det går ju faktiskt ”bara bra” som man säger när folk frågar. Precis som det gick när barn nummer ett kom för fyra år sedan. Det är bara de senaste dagarna som sömnen fått stryka på foten och lämnat både jag och min sambo i spillror. Och när vi för någon kväll sedan satt helt håglösa framför tv:n och klagade på hur trötta vi var så slog det mig hur veka vi är. Man har ju hört exempel på föräldrar som inte får sova alls. I flera månader. Själva drabbades vi av tre-fyra nätter där vi väcktes upp fyra gånger i stället för en och vips så blev vi helt förstörda. Nu är ju tre-fyra sömnlösa nätter inte direkt något som är värt att skriva en krönika om men vad gör man när hjärnan trots det är satt i viloläge?
Johan Engman
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.